Takaisin uutisiin
17.03.2020
Diakoniarbetare, beredskapslagen och arbetsplikt
Beredskapslagen och arbetsplikt
Diakoniarbetarnas förbund har fått flera förfrågningar gällande beredskapslagens begränsningar och förpliktelser, speciellt arbetsplikten gällande sjukskötare-diakonissor. I detta skede kan man inte se att diakonissorna skulle behöva inkallas i samhällets vårdarbete. Hälsovårdssektorn har förberätt sig väl för situationen. Vi informerar här om de möjligheter som enligt lagen finns, ifall vårt samhälle tvingas möta flera insjuknade än beräknat. Också under undantagsförhållanden är diskoniarbetarnas viktigaste uppgift att ge diakonal hjälp i församlingarna.
Den 16 mars har Finlands regering konstaterat att Finland är i ett undantagstillstånd p.g.a. koronaviruset och dragit upp linjer för tilläggsåtgärder för att sköta koronasituationen i Finland. Statsrådet och myndigheterna fattar beslut och ger rekommendationer i enlighet med beredskapslagen, smittskyddslagen och övrig lagstiftning. Regeringen har meddelat att den ger över beredningen av beredskapslagen till riksdagen tisdag 17 mars.
Beredskapslagen omfattar en arbetsplikt som t.ex. vid en smittskyddssituation berör personer som har en utbildning inom hälso- och sjukvård. I följande text öppnas de här paragraferna i lagen.
Beredskapslagen tas i bruk i undantagssituationer
Avsikten med beredskapslagen är att i undantagssituationer skydda befolkningen och trygga att samhället hålls funktionsdugligt (1§). Som definition på vad undantagstillstånd innebär nämns en brett utbredd farlig smittsam sjukdom, som motsvarar en särskilt allvarlig storolycka (3§).
Beredskapslagens 14 paragraf gäller arbetsplikt. Enligt lagen är varje finländare mellan 18-67 år gammal, som har en hemkommun i Finland, arbetspliktig eller har plikt att utföra det arbete som beredskapslagen definierar för att förverkliga syftet med bestämmelserna. Dessutom är var och en som verkar inom hälsovården eller fått en hälsovårdsutbildning skyldig att under t.ex. under en epidemi, då beredskapslagen gäller, utföra det arbete inom hälsovården som avses i beredskapslagen (95§).
Arbetskraftsmyndigheterna kallar den arbetspliktiga
Ifall man i Finland fattar beslut om att hälsovårdssektorn behöver mera arbetskraft är det arbetskraftsmyndigheterna som sänder ett brev till de inkallade eller ger ut informationen via olika media. Då den arbetspliktiga får brevet eller märker den allmänna kallelsen, skall man anmäla sig enligt instruktionen i kallelsen till arbetskraftsmyndigheten i sin egen kommun för att bli tilldelad arbete (96§). Tvånget att ta emot arbete kan gälla högst två veckor i gången och om den förnyas kan den förnyas för högst en vecka. Från beslutet skall framgå den arbetspliktigas namn, arbetsgivaruppgifterna och arbetsuppgiften samt tidpunkten när arbetet skall tas emot (97§).
Begränsningarna i arbetsordern
En arbetsorder får inte ges ifall personen, för den angivna tiden, inte kan avlägsna sig från sitt hem, exempelvis p.g.a. skötsel av ett barn eller vård av någon annan person som inte kan vårdas på annat sätt. Arbetsorder får inte heller ges till en person som innehar en offentlig tjänst eller befattning i vilken hen är nödvändig för den offentliga eller privata institutionens eller företagets verksamhet, ifall verksamheten är viktig också i undantagsförhållanden. Ordern kan då ges på särskilda grunder. En arbetsorder kan heller inte ges till en person som enligt värnpliktslagen är reserverad för ett företags eller samfunds viktiga uppgifter (98§).
Arbetspliktsförhållande
En person som enligt arbetskraftsmyndigheterna är arbetspliktig är underställd arbetsgivarens ledning och övervakning under sitt arbetsförhållande (100§). Arbetsgivaren ansvarar för att ge arbetsuppgifter som är lämpliga för den arbetspliktiga, arbetsgivaren ansvarar också för introduktionen, ev. tilläggsutbildning, arbetarskydd osv. på samma sätt som annars också. Arbetsförhållandet inleds för den arbetspliktiga när denne anländer till den arbetsplats som anger i arbetsordern och avslutas när arbetskraftsmyndigheten befrias den arbetspliktiga från arbetsordern för arbetet. I arbetet följs ifrågavarande bransch tjänste- och arbetskollektivavtal. Efter arbetsplikten fortsätter personens arbetsavtal i vilket hen var just före arbetsplikten utan avbrott. Den tid som personen utförde arbetspliktsarbete räknas som arbetstid på det egentliga arbetet i alla andra fall än lön och semester, vilka är förmåner som kräver att man är på arbetet (101§).
Och församlingarna då?
Församlingarna har gjort upp en beredskapsplan, enligt vilken man bereder sig för att sköta grunduppgifterna också under olika störningar och undantagssituationer. I beredskapsplanen har man skrivit upp olika verksamhetsmodeller under olika scenarion samt planerat samarbete med olika myndigheter. En del av beredskapsplanen är också att reservera personal och definiera uppgifter under undantagssituationer.
Ifall du funderar på en ev. Arbetsplikt, fråga då först din arbetsgivare om man reserverat dig för arbete i undantagssituationer i din egen församling, för rätt många diakoniarbetare har arbetsgivaren gjort en sådan reservering. Det kan hända att du har just sådana uppgifter som nämns i beredkapslagens 98§ och att den arbetsuppgiften är nödvändig för att verksamheten skall kunna fortsätta också i undantagssituationer och att du inte kan kallas in i andra uppgifter.
Diakoniarbetarnas förbund följer med situationen
Just nu håller man bara på att ta i bruk beredskapslagstiftningen. Både ingreppen påverkas av och hur lagstiftningen kommer att användas påverkas av hur koronaepidemin framskrider. Diakoniarbetarnas förbund följer med situationen och hur den utvecklas samt informerar sina medlemmar ifall beredskapslagstiftningen kan leda till särskilda åtgärder för de som har en utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen.
17.3.2020